I söndags plockade vi nypon. Det var jag, mamma, moster och Maritza, Så skönt att komma ut på underbara Tosteberga ängar där jag har tillbringat mycket tid på somrarna som barn (och ja, man får plocka nypon där). Mamma berättade vilka nypon vi skulle ta ”Så här gjorde alltid mormor” och vi följde efter henne. Käppen skulle vi ha till att dra de taggiga nypongrenarna till oss men där var så galet mycket nypon så det behövdes aldrig.

Hon lärde oss hur mormor alltid gjort när hon sedan torkade sina nypon, och hur hon alltid har kokt sin nyponsoppa som hon i sin tur har lärt sig av sin mor. Det kändes fint att få vara en i nästa generation som också kan göra denna nyponsoppa.

Väl hemma var det rensning av nypon och jag kände redan efter en liten stund att det inte var världens roligaste och då hade jag mycket kvar. Hmm, kanske detta inte är min grej ändå. Jag har nog lite för dåligt tålamod… Sedan ska man torka nyponen och det tar ju några dygn i ugn, svalna, i ugn, svalna osv.

Nej det blir inte just jag som kommer föra traditionen vidare har jag nu bestämt. Men det ska bli kul att prova göra egen nyponsoppa när det äntligen blir klart.

Jag och Maritza spelade sedan in en ny podd som vi släpper på fredag som tar vid den förra podden som handlar om vänskap vid tunga besked.

På kvällen fyndade vi begagnade stolar till uteplatsen och hela familjen avslutade med pizza hos mamma och pappa.

I måndags var det omläggning av piccline igen, det såg bra ut och det är så skönt den lilla stund man får lufta armen. Jag lägger en bild längst ner så välj själv om du vill titta på den. Rätt coolt att den går hela vägen bort till hjärtat.

Mamma kom sedan med pappas pic-up där vi hade lämnat stolarna från igår och vi körde till Yngsjö och droppade av dem. Passade på att köpa med oss lunch som vi åt i friggan.

På eftermiddagen var jag i Nymö och fick lite energi från härliga småkusiner och kaniner med familj. Jag fick hämta Irma som kom med skolbussen, det var ett tag sedan man själv började lekis som det hette då.