Idag väntar jag… Jag fick frågan igår om jag kunde tänka mig att byta behandlingsdag från idag till imorgon för de var ont om personal. Snäll som jag är så sade jag ja till det. Men det blev inte riktigt bra för mig, jag hade ju förberett mig för behandling idag. Dagen innan behandling är jag lite sådär spänd och orosfylld och det känns bara som jag förlängde väntan ytterligare. Jag har svårt att ställa om till att jag fick en till dag som jag mår bra för jag vill hellre ha det gjort. Så nu väntar jag… och plockar lite och bloggar.
Jag är inte så social längre, orkar inte riktigt när jag inte är på topp. Men lite utflykter och roligheter försöker jag unna mig. Vet att jag mår bättre om det är i lagom dos.
Förra helgen skulle jag och syster Linda ut och gå och det landade i att vi skulle till Tosteberga ängar. Under vår uppväxt har vi tillbringat många somrar med nästkusinerna Lotta och Malin i Tosteberga och varit och badat på just Tosteberga ängar. När vi väl kom dit så stod de här och väntade precis vid trappan och grinden.
Kanske lite pinsamt att erkänna för oss bonnatöser men vi trodde först det var kvigor och funderade på att gå över. Vi har ju varit med pappa och räknat kvigor sedan barnsben så det kändes ganska lugnt, eller rättare sagt bara lite tveksamt. Sedan såg vi att där var en tjur så då hejdade vi oss och efter en stund såg vi att det bara var tjurar. Skylten på trappan hade blåst till sidan och syntes inte först, se gul skylt intill Linda.
Istället bestämde vi oss för att gå genom skogen där vi gått så många gånger, förbi Knaggan där mormor är uppväxt och där vi själva varit mycket. Vi gick genom hela byn och pratade gamla minnen om var vi varit och vad vi gjort och om allt som förändrats. På vägen tillbaka hittade vi trollstigen i skogen där moster Stina gick med oss och berättade sagor. Så underbart även om det var lite regnigt.
På vägen tillbaka stannade vi och åt smörgåslunch på Minas chokladstudio i Östra Ljungby, rekommenderas verkligen.
Då blev jag så här mätt…
Jag har lunchat med Maritza och promenerat i skogen med mamma och Malin. Jag har varit och myst med mormor, se det obligatoriska fotot nedan, och fikat med svärmor som fyllde år.
Jag fixade en sconesfrukost till Linda och Milton, inspirerad av de sconesen vi fick på Österlen. Jag har bestämt mig för att jag ska bli sconesexpert och bjuda på massa afternoon tea med scones framåt. Som många vet är jag ingen stjärna i köket men scones kan ju inte vara så svårt tänkte jag och de blev faktiskt superfina och goda. Däremot läste jag om vad man ska ha till scones och då finns det lite olika alternativ. I England serveras det Clotted cream till scones men det verkade lite klurigt att göra och det tog lång tid så då hittade jag en variant där man ska vispa grädde men vaniljsocker så det NÄSTAN blir smör och servera till. Det kan ju inte vara så svårt tänkte jag och vispade och vispade och kände mig nästan klar. Men bestämde mig för att vispa liiite till och på 10 sek blev det Smör. Det går att misslyckas med scones också tydligen. Som tur var så hade jag lite grädde kvar som jag vispade till något mellanting med kanske lite för mycket grädde konsistens men det var gott i alla fall. Så planen att bli sconesexpert kvarstår. Har ni några trevliga recept eller tips så skicka gärna.
Sedan har vi firat bästaste yrvädret Irma som fyllde 6 år.
I helgen har vi sovit i Yngsjö igen, det var länge sedan vi sov över sist. Vi julpyntade och satte upp slingor utomhus och firade första advent där, det är första gången vi julpyntar där så hoppas vi kan vara där en del i jul.
Igår var jag på yoga igen, så skönt att få stilla huvudet. Jag är stelare än stelast och har ont i musklerna, känns som träningsvärk i hela kroppen men det är också en biverkning av cellgifterna.
Extra mysigt var det ju idag att vakna upp med snö utanför fönstret. Det är i alla fall fint när man ska tillbringa dagen inomhus och inte behöver ut med bilen.
Jag har säkert glömt något så om någon känner sig bortglömd så ber jag om ursäkt.
Nu laddar jag vidare för morgondagen!
Kram
