Så närmar sig den där dagen jag varit så nervös för. Imorgon är det dags för den nya cellgiften (kallad EC) som jag ska få de sista tre behandlingarna. Ni som har följt mig vet att orsaken till min nervositet är att en vanlig biverkning vid EC är illamående och jag hatar verkligen att må illa.
Jag har mått illa under mina graviditeter och jag har några fruktansvärda båtturer med illamående i bagaget som nog ligger till grund för oron. Sedan har man den där bilden med sig från alla filmer där de mår så dåligt av cellgifter.
Men utvecklingen har ju faktiskt gått framåt även när det gäller medicin mot illamående. Det finns många olika varianter och jag ska äta en långtidsverkande tablett imorgon innan behandlingen som varar i fem dagar. Håller alla tummar och tår för att den i alla fall ska ta det värsta.
Det verkar som de flesta annars brukar få börja med EC när man är lite piggare men för oss med HER2 positiv bröstcancer som även ska få två antikroppar så kan man inte kombinera det med EC och därför får vi börja med Doc.
Eftersom jag jobbar en del med mental träning så vet jag ju hur jag påverkar mig själv när jag har de här negativa bilderna och oron så jag försöker verkligen släppa det och tro på de där medicinerna men det är inte lätt.
Tyvärr är jag ju inte riktigt på topp heller från förra behandlingen som kroppen fortfarande kämpar med, det är första gången det hållit i så här länge.
Som tur är så fick jag ju lite energi nu i veckan. Innan lovet frågade jag min syster om hon inte skulle iväg en tur till Österlen på lovet som hon brukar och kom precis då på att vi nog hade bokat en övernattning för några månader sedan… Hade helt glömt bort det och visste inte in i det sista om jag skulle orka åka men bestämde mig för att jag behövde det. Och det var så mysigt så här kommer lite bilder från några underbara dagar på Svabeholm där vi bodde (ja det stavas så) som ligger nära Stenshuvud.
Fördel med cellgifter – mycket plats i necessären när man kan plocka bort alla hår- och rakprodukter :)
Innan avfärd körde Linda mig till sjukhuset för ultraljud av hjärtat som kan ta en del stryk av antikropparna. Hjärtat var i toppform och det betyder att jag kan fortsätta med antikropparna framåt.
Sedan bar det iväg och när vi checkat in så fick vi supergoda nybakade scones. Det vattnas fortfarande i munnen av den här bilden.
På kvällen fick vi själv värma vår middag som hotellet tillagat i vår byggnad. Gillar verkligen hela konceptet. Man kunde få bastu och jacuzzi också men eftersom jag inte får bada så avstod vi denna gången.
Innan hemfärd hann vi med en härlig promenad på Stenshuvud och jag hävdar fortfarande att jag aldrig har gått upp på själva huvudet utan alltid gått ner mot vattnet mot Stenshuvudhakan så det blev en ny upplevelse. Översta bilden är jag och Linda med utsikt mot Yngsjö där vi har stugan.
Imorgon kl 10 träffar jag och Danne onkologen igen så då får vi mer besked på mammografibilder, ultraljud och kommande behandling.
