Oändligt tacksam❤️

Som ni sluter upp, som ni finns där, så mycket kärlek, värme, omtänksamhet. I text, i samtal, blommogram eller en blick. Jag kan inte med ord beskriva vad det gör för mig. Och ska jag göra ett försöka att beskriva så är det som att det lägger sig runt mig som ett varmt täcke som gör att jag kan släppa taget lite till och landa och bara låta mig läkas inifrån. Jag vet att ni finns där för mig och för familjen.

Och det är här jag försöker rikta mitt fokus när jag inte mår bra. På alla er och det ni ger. Tacksamhet är ett läkande tillstånd.

I förmiddags var det tufft, ont på insidan som taggtråd är nog min bästa beskrivning. Läkarna hade inte fått några provsvar då så de trodde inte jag skulle komma hem förrän efter helgen. Så lite tårar och pepp från familjen tillsammans med lite Netflix fick tiden att gå. Men…

Jag fick precis reda på att värdet på de vita blodkropparna (det neutrofila) nu ligger över 6 från att ha varit under 0,1 i två dagar. Väntar svar från odlingarna också för att se om det bli hemfärd innan eller efter helgen.

De har släppt på kod blå så nu får jag till och med ut och gå i korridoren. Kanske kan ta på min jäkla klocka nu som tycker att jag rör mig alldeles för lite 😉

1000 steg inklusive lite utfallssteg – check. Liiite under mitt mål dock men får ta igen när jag kommer hem.

Från djupet av mitt hjärta

Tack 🙏❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Fyller flödet med lite blommor jag fått istället för den sjukhusmiljön jag befinner mig i. Måste också passa på att tacka alla här inne, de är helt fantastiska här inne och jag blir så omhändertagen.