Jag vaknar och är arg, jag är förbannad på allt. Allt är kasst och jag vill inte gå upp ur sängen ens. Ibland är jag så deprimerad så jag ifrågasätter livet.

Det har tagit mig många år att inse vad min PMS gör med mig. Jag har googlat och läst oändligt med information, jag har provat mängder med tips, piller, naturläkemedel, kostråd och träning för att komma fram till vad jag vet idag.

2010 kom jag fram till att jag lider av PMDS (PreMenstruellt Dysforiskt Syndrom) som är en svårare form av PMS. PMDS påverkar dig så pass mycket att du har svårt att fungera i det dagliga livet. Det uppskattas att PMDS drabbar ungefär tre-fem procent av alla kvinnor. Symptom som depression, självmordstankar och personlighetsförändringar är vanliga.

Jag kunde ha dagar där jag var tvungen att stänga dörren på jobbet, ibland kunde jag inte fokusera alls. Vissa möten blev katastrof där jag som mötesordförande kunde gå i taket om något gick emot mig. Det värsta för mig var dock när min familj blev drabbad, jag kunde skälla ut min man för ingenting och barnen fick också sig en rejäl känga. Jag kunde inte hejda mina vredesutbrott. Den sociala biten blev också drabbad, jag kunde inte umgås med folk, inte svara i telefon. Jag undvek att skriva sms eller mail för när jag läste de i efterhand kunde de tolkas väldigt negativa. Jag drog mig undan helt. Ibland stannade jag hemma från fester med en ursäkt att jag blivit sjuk.

Jag har lidit av PMDS under en lång period men det är inte förrän under de senaste åren som jag förstått vad som orsakat mina humörsvängningar. Ibland trodde jag att jag var deprimerad och att det var något allvarligt fel med mig. Tyvärr så blir det ofta värre med åren och när jag var 40 hade jag stora problem. Jag hade förstått att det handlat om PMS länge men det var inte förrän jag började föra dagbok som jag såg hur tydligt mönstret upprepade sig. Ägglossning (två veckor innan mens) startade det och för mig slutade det samma dag som mensen kom. Jag kunde somna förbannad och vakna överlycklig.

Tips som hjälper mig

Här är några tips som nu hjälper mig. Vissa perioder har jag inga symptom alls längre och vissa perioder är det bara några dagar, från att ha varit konstant i två veckor tidigare. Jag kan fortfarande ha längre perioder som jag inte kan förklara men för det mesta går det ganska bra nu. Jag vet att det finns en lösning med att äta SSRI-preparat men jag har valt att försöka ”läka” mig själv utan medicin. Jag har även valt att sluta helt med preventivmedel eftersom de ofta innehåller olika hormoner som i vissa fall kan förvärra symptomen.

För dagbok och ringa in i kalendern

kalender
Grunden för mig är att föra dagbok, dels var det så jag började förstå vad det handlade om och dels så är det så jag nu håller koll på när ägglossningen är i antågande. Detta hjälper både mig och min familj så vi är förberedda på när perioden kommer.

Rätt kost
Jag har lärt mig anpassa min kost så att jag äter rätt under denna perioden. Vid ägglossningen vill kroppen normalt ha mer mat för att förbereda för en ev befruktning. Vi blir ofta mer hungriga och sugna. Jag vet att om jag ger efter för det suget och stoppar i mig massa snabba kolhydrater (sötsaker, choklad, ljust bröd, kakor osv) så är det starten för mina negativa känslor. Jag får en sockerkick men den landar snart i en djup svacka och då äter jag ännu mer och en ond cirkel startar. Jag försöker äta så rent som möjligt och håller mig till mer långsamma kolhydrater. En kost som jag har utvärderat under lång tid som fungerar för mig. Det är även viktigt att äta regelbundet under denna perioden och jag måste äta kolhydrater redan från frukost för att må bra.

Ingen alkohol och minska koffeinet
Jag kan inte dricka alkohol under två veckor innan mens. Alkohol gör dels att jag blir deprimerad i två dagar efter jag har druckit och det minskar min förmåga att stå emot den snabba kolhydraterna som jag nämner ovan. Alkoholen startar helt enkelt den onda spiralen för mig och jag kan därför må dåligt under hela perioden om jag dricker.

Jag måste även dra ner koffeinet och för mig innebär det kaffet, jag kan dricka en kopp på morgonen och en liten kopp med mycket mjölk till lunch men mer går inte. Jag känner det direkt i skallen. Detsamma gäller för te.

Träning

DSC_0929
För mig hjälper träningen jätte mycket! Ofta kan jag känna att jag inte är sugen på att träna men när jag sedan släpat iväg mig så mår jag mycket bättre efter passet. Styrketräning är det som ger mig mest endorfiner (må bra hormoner) och jag kan bryta en dålig period med träning. Promenader och frisk luft fungerar också. Det svåraste för mig är dock att ta mig ut eller iväg till träningen när jag redan mår dåligt även om jag vet att jag mår bättre efteråt.

Mindfulness, Meditation och Avslappning
Detta tipset är ett av de viktigaste tipsen för mig. Jag har under några år mediterat regelbundet och som en följd av det är jag mer medveten om hur jag tänker och känner. Jag har lärt mig att känna igen signalerna i tid. Innan förstod jag inte vad som hände och reagerade ofta med aggressivitet. Nu kan jag snabbare känna i skallen när jag mår dåligt och kan då hejda det och gå undan. Jag har även nu på slutet lärt mig att acceptera känslan och det hindrar mig då från att gå ner i en djupare spiral. Jag är ju fortfarande en bra person trots min PMDS. Vill man inte meditera så kan man även träna avslappning, det finns många guidade avslappningsövningar på nätet.

Prata med din familj och dina nära
Detta är det absolut viktigaste tipset för mig. När jag och min man började prata om vad PMDS är så fick han en större förståelse och vi kunde hitta strategier som hjälper oss. Jag rekommenderar dock att ni pratar när du inte har PMDS. Jag har fått min man att förstå att det inte är hans fel och att han inte ska ta på sig någon skuld om jag skulle skälla på honom. Vi har diskuterat vad han ska säga till mig han märker att jag har PMDS (så att jag inte ska bli så förbannad). Vi har även pratat med barnen och jag har fått dem att förstå att det är något som händer i min hjärna med hormonerna som jag inte kan påverka. Vi kallar mig Godzilla och vi kan skratta åt det…ibland…

godzilla

Vi har bestämt att jag ska gå undan om det är en jobbig period och jag då gärna vill att han och barnen fortsätter sina aktiviteter. Det är viktigt för mig att höra att de har det bra, att de skrattar.

Det omvända förloppet är annars jag mår dåligt och att jag då skäller för något, de blir avvaktande och kanske t.o.m. rädda. Jag känner mig som en dålig fru eller mamma och mår ännu sämre och denna onda cirkel leder mig ner i djup depression.

Har du PMDS?

För att diagnostiseras för PMDS ska du ha minst fem av symptomen nedan, varav ett ska vara bland de fem översta.

  • Nedstämdhet
  • Irritabilitet
  • Humörsvängningar/affektlabilitet
  • Ångest/oro
  • Minskat intresse för dagliga aktiviteter
  • Koncentrationssvårigheter
  • Trötthet/minskad energi
  • Aptitförändring/sötsug
  • Sömnstörning
  • Känsla av kontrollförlust
  • Bröstspänning/-svullnad

Besvären skall finnas under veckan innan mens och tillståndet ska påtagligt påverka ditt sociala liv och arbetsliv. Symtomen får inte vara orsakade av läkemedel. För vissa kvinnor uppstår besvären redan vid ägglossning ca två veckor innan mens.

Det finns flera likheter mellan PMDS och depression. Det bästa sättet att ta reda på vad som orsakar dina problem, är att föra dagbok över en eller två menscykler för att se när du mår dåligt och att du inte mår dåligt hela tiden. Oavsett om dina symtom är cykliska eller pågår hela tiden, bör du prata med din läkare.

Tyvärr är forskningen fortfarande i sin linda och det finns idag inte helt klara svar, varken på vad som händer i kroppen när man har PMDS eller vad man kan göra åt det. Det finns dock många sidor på nätet som behandlar ämnet och det finns även ett relativt nystartat PMS-förbund.

Kontakta mig gärna om du vill veta mer om vad du kan göra för att lindra din PMDS, vilken kost du kan äta och hur du kan träna eller hur du ska göra för att kommunicera med dina nära och kära.

Bra länkar om du vill läsa mer om PMS och PMDS

http://pms.se/
http://alltompms.se/
http://www.livetmedpms.se (en blogg som lagts ner men som fortfarande har en massa bra information)
http://pmsforbundet.se/
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/PMS-och-PMDS/